Varför svarar jag alltid fel?
 
Hej, hur mår du? 

Det är en inledning på många samtal som vi får vara med om. Vi har alla varit i den sitsen när vi blivit frågad av ens pålitligaste vän hur ens mående är. Alla har vi nog också inte sagt sanningen. "Jag mår bra" fast du sitter där med gråten i halsen och känner den tomma känslan inom dig. 

Det behöver inte vara ett samtal detta handlar om. Det kan vara ett sms som frågar "hur mår du?" även där är vi många som har ljugit om våran hälsa. Oavsett om det är psykisk eller fysisk ohälsa. 
 
Jag vet inte hur många gånger jag har dragit på mig masken, svarat "jag mår bra" och sedan lett det där falska leendet som endast gör ont inombords. 

Varje gång när jag sitter själv ställer jag mig alltid frågan. Varför? Varför säger jag inte bara som det är? Att säga till en bekant kan vara svårt och kanske inte det "intrycket" man vill ge till en person som man precis har inlett en relation med. 
 
Men VARFÖR säger man inte till den vän jag litar på mest? Jag har min egen teori från alla gånger jag ställt mig frågan. 

Det har med att man är rädd för att visa sig svag. Vi är som flockdjur. I en flock vill man inte visa sig svag och att säga att man mår dåligt = du är svag. Det är den naturliga reaktionen men jag tror att det även sitter i att jag i detta fall inte vågar ta tag i mina känslor. Att säga till någon "jag mår bra" är att ta tag i den känslan och man vet att jag kommer bli ifrågasatt. Man kanske inte vågar säga som det är för man är rädd att slita upp såret som kanske håller på att läka. Så är det för mig iallafall. Jag skriver hellre ner saker i min bok eller någon annanstans än att säga till någon hur det egentligen är. Jag vågar inte visa mig svag och jag vågar inte ta tag i mina känslor. Men det kanske hjälper mer att säga som det är? Då kan man få hjälp på vägen.
 
Men från och med nu ska jag säga hur det är. Bara för att jag säger att jag mår dåligt behöver jag inte säga varför. Det är bättre för de i min omgivning att veta att jag kanske har en sämre dag och när jag känner mig redo tar jag upp det. 
 
Det är ett nytt mål för mig 2016. Vara mer ärlig om hur jag mår och faktiskt ta upp varför jag mår dåligt. Det behöver inte vara samma sekund båda tas upp men bara ena sägs är jag nöjd. 
 
Idag gjorde jag redan det framsteget. Jag sa till en vän hur jag mådde. Nu ska jag ge mig en klapp på axeln, torka tårarna för detta var ett påfrestande men viktigt inlägg att skriva och sedan sova. 
 
Till mina vänner, ni vet att jag alltid är i denna kamp och att jag kanske inte sa till just dig idag betyder inte att jag inte litar på er! Utan att ibland känns det bara helt enkelt jobbigt att säga det. 
 
Olivia

Att vara ärlig vinner man på i längden. Försök att vara det fast att det är jobbigt! Ärlighet varar längst =)
Krya på dig <3

Svar: Ja, precis! Kram på dig <3
Malin Halvarsson

Skriv en kommentar
Namn*
E-postadress*
Blogg-adress